De som bor vid havet kan man avundas
Över de som var morgon ser solen gå upp över stilla vattendrag må vi tråna
Men jag får vakna med Dina rådslut och fylla mitt inre med Ord från den Högste
Längtan och glädje är inte långt borta från den som får avsäga sig sitt eget och gå in i förut beredda gärningar
Morgon efter morgon visar Du din makt
Även om striden tilltar finner Ditt eviga förbund väg
När man lever för Dig kan man inte misslyckas
Alla nedlåtandena leder till korset och all upphöjelse till Din ära
De lyckade misslyckandena fyller funktion och försöken leder till ett fördjupat sökande i stillhet. Du är nära för att i Din fullhet bli allt i alla
Den dag vi vaknar i kaos och inte kan tro, också då vet vi att det inte handlar om oss, utan om Dig – som redan har dött och utgivit Dig själv för all framtid, i Dina sår är vi helade
Sorgmantel
