En samling väntande
i trapphuset packade de står
Tiden sniglar fram för de 40
och institutionens kala väggar rår
De rör sig besvärat
och flyttar ögonen i sidled
avlastar benen, rätar på ryggen
medan tankarna famlar efter fred
Allt mer obekvämt, det som började så lungt
Flakande med blicken, söker någon fixpunkt
Kan inte fly, ska ha den sprutan
försöker lugna sig själv, förmår inte rör sig ur rutan
En tanke börjar gro
tänk om desa kunde tro
Om jag får göra tjänst
Vore det Herrens förtjänst
Se- kopparormen i öknen
När ni sanningen söken
Om jag fingo bli Kristus brev
och alla tvivel om mening fördrev
Om Härlighetens Herre funne mark
Så att den Helige i Israel synes stark
Så är församlingen tänkt
Det gammla är för evigt dränkt
Sorgmantel
