Vi står inför en avgrund och jag vet bara en som kan överbrygga det djup av oförsonilig ondska som skriar högt i höjden
Förbarma Dig
Låt mitt hjärta vara ståndaktigt
Utan Din värme, Din rika nåd, når vi aldrig fram
Vi står och väntar, låt oss inte knota inför undret som väntar - en evighet i vår Väns stora kärlek
Herre, ska du finna tro?
Något som behagar Dig?
Förbarma Dig över mig! Låt mitt liv präglas av Ditt kors, om jag än skulle bli plundrad, lytt och föraktad
Är det inte det vi ber om - omöjliga ting
Du som har skapat och röjt väg, hör för Ditt namns skull
För Dig är mitt liv en fjuttig bris och min samtid en liten akt på en lokal teaterscén
Vi riktar oss mot Dig
Låt brisen och akten vara vackra inför Ditt ansikte
Sorgmantel
