Försoningens landskap hur ljuvligt är inte de vyer som öppnar sig
Ung når gammal och gammal når ung
Luften lättar
duvan gör sällskap och man kan andas ut
Sakfrågor och oförätter stiger med morgondisen
En orörd dag med löften om rikedom utöver det bestående nalkas
Man ser
man kan se framåt
ryggen är fri och snavrisken minimerad

Eggen närmar sig

Du kan lura ett folk
ja en hel nation
men du kan inte förleda Guds Ande

De låter välbehagligt
det klingar skönt
orden om enhet
men när du delar din måltid med Isebel
hur tror du ditt imperium kan bestå?

Du har fått ord och rätten att leda folket i fördärvet
Vänd om för att rädda din själ
Vänd om för tusen och åter tusen själars skull

Välsignelse och förbannelse blixtrar till
De utkämpar en kamp om herravälde
Hur markerar man integritet utan att kränka?
Hur sätter man gränser utan att vara hotfull?
Otillräckligheten visar sitt fula tryne närhelst ovaksamhet och trötthet slår följe
Vill jag fred?
Tror jag på frid?
Förlåta - låta frid gå före
före dom och konfrontation
Balanserar på slak lina med många bollar i luften

Hästmännen

De starka, de svaga de som slår sina barn
de som sprider skräck i de närmasta leden
Svikna av människor skickar de ondskan i arv
De litade på sina händers styrka
och fick leva i ensamhet

Ett år av nåd och gränslös förundran

En längtan och några steg
en kontakt och en öppning
en församling mitt i det svåra
en gemenskap och en tröst

ord som når fram
märkliga förlopp
svar och försoning

Bön som når fram

Liv och intensiv glädje

trötthet och slit



Väntan på ankomsten
på djupare förändring
och att få se med den vars ögon ingenting är omöjligt

Jag flyter
Bär detta?
Detta vatten som leder till förbundet.

En fråga

Dina mörkaste tankar känner min vän
Dina undangömda oförrätter och skylda tankar av svart
Är uppenbarade i ljuset
En kort tid och vi kan inte säga idag
Är verkligen ditt hat så mycket värt
Kan du tänka dig att ompröva?

Koaset skrålar
förädarens sluga läppar sprider förtal
Symbalerna ljuder starkt
bärande på hat
förljugen bitterhet
tillhörande denna tidens makter
Skymd flamma rotad i ytlighet
följer för att mota
går i omogen tystnad
inför vredsdomen

Men om jag knyter upp
Om jag låter gå
Om mitt öga möter det mörka ögat med ljus
Om min hand svara nävarna med öppna flator
Om jag ger tid och väntar
Kanske finns det hopp

Det livsviktiga sökandet

Vi söker
Av hela våra hjärtan
En hand verkar
formar välbehag
rening och helgelse tar tid
Vi träder in i förbundet
och ron breder ut sig
Här finns ord som ingjuter mod
Ett beskydd på alla sidor

ovist

jag vill greppa
jag vill äga
jag vill hålla i min hand
kontrollera och förstå
det som är så långt över mitt huvud
luften,hjätat, tiden bara några av de element som inte låter sig tämjas

Julestök

Fart och jakt efter villebråd
brådska och jagande efter vind
samlande efter något som består
Det yttre smälter som snö
önskan om ryktbarhet visnar
En liten tid och illusionen lurar massorna in i mamons förruttnade farvatten
avskalade står vi och vet ingen ro

Bakspegeln

Det handlade aldrig om mig
Femtio år senare och tiden förliden
Ett liv fullt av liv
Tjänande i det lilla
Så befriande och härliga
sanningarna som omgav
kärleken som tilltog
Vilan som gav fasthet och ro
Det var i sanning gott