Försoningens landskap

Den som skyler över, vill inte försoning
Den som säger glöm, kan inte lära sig något nytt
Den som vill vara glad och är glad för att den vill vara glad, lever inte i sanningen
Ska vi gå till botten med problemen eller ska vi bara skrapa på ytan?
Är det förändring vi vill ha eller är vi nöjda med det som är?
Genom att ducka och blunda framstår vi inte som heliga dårar för korset utan som urblåsta tölpar för vår egen bekvämlighet.

Vi behöver karta och kompass och mycket ledning för att lyckas färdas genom försoningens landskap. Vi definierar brister så att vi kan förlåta.